Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai
Ok. Så jag beter mig galet. Gråter ena dagen. Hög av endorfiner nästa. Glad och inspirerad ena sekunden, ger mannen i mitt liv en avhyvling i nästa. Tycker att allt är dåligt. Och helt fantastiskt underbart bra. Tills jag får mailet om att resan är flyttad till fem dagar senare. Så är jag plötsligt som vanligt. Det är bara att erkänna. Jag har resfeber. Johanna, vuxna kvinnan som rest både hit och dit och har bäst balans med en stor ryggsäck på ryggen. Jag har resfeber. Jag är så fruktansvärt… o-cool.
Fan också.
Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai
I en vecka har jag nu haft den där pulserande känslan i blodet att det snart händer. Något stort. Det har känts som att var dag och sekund som går är steget närmre. Mot vad vet jag inte. Bara att det är stort. Livsförändrande. Och utanför mig själv. Jag älskar den känslan, och oroa er inte , jag är fullt medveten om flummighetskvoten i det hela. Jag skulle kunna nämna komponenter som universum och livspuls. Men jag gör det inte. Jag berättar bara kort om hur min magkänsla säger mig att jag är på väg mot en utmaning värdig både mig och namnet. Längtar efter att få utmanas in i märgen, sträcka mig långt över redan överskridna gränser och förhoppningsvis komma över på andra sidan. Veckans schemalagda lektioner har haft ett innehåll av så väl buddhism och bejakande kommunikation som företagsmodeller inspirerade av gerillakrig. Alla Johannas sidor har fått arbeta. Hårt. Tacksam för det.
Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai | Etiketter: kunder, riskanalys, Siri
Om peppen inför Indien fortsätter att stiga vet jag inte vart jag tar vägen. Har jobbat mig svettig dag i min jakt på potentiella kunder som kan göra vår outpost oförglömlig, för oss och resten av världen. Och inte är det lätt inte. Så gissa hur glad jag blev när Siri rapporterar live från Mumbai att de är kunder på spåren på plats! Gav mig lite tid att finputsa riskanalys-processen som jag ska hålla i. Tror att den kan bli riktigt bra, och har en möjlighet att lägga sig på den nivå som deltagarna önskar. Om det nu blir några deltagare. Alla har så mycket att göra att våra huvuden vrider sig flera varv på våra axlar. Men jag säger det igen- Vi börjar bli bra på det här.
Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai | Etiketter: balett, hjärtan, riskanalys, syster
Igår var det alla hjärtans dag. En högtid jag officiellt värderar lågt, men inofficiellt gärna fyller med spontana krogbesök och diverse amourösa handlingar i kärlekens tecken. Min totalvägran att planera något inför denna högtid resulterade i att den akuta bristen på bord ute ledde till indisk take-away i soffan hemma. Den bästa presenten fick jag dock av min lillasyster, som 21 år efter att jag uttryckt min vilja angående min systers namn till min mammas jättegravida mage, helt sonika bytte namn. Så, det lilla trollet heter nu Balett i andra namn. Barnet i mig hoppar högt av glädje och revansch. Klart man ska heta Balett! Tack Fina Syster. Bättre present kunde jag inte fått.
Förövrigt- 19 dagar kvar till avresa. Dagens riskanalys inställd, men jag är kanske en kund på spåret!!!
Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai
Så, varför blogg? Har jag inte högt uttryckt ett missnöje med den rådande bloggkulturen? Jo. Har jag inte likt ett uppretat barn skrikit och pekat på bloggar och undrat över dess mening? Jo visst har jag det. Och visst har jag även många gånger förut ätit upp min ord och krupit till världens alla kors. Likaså denna gång.
För vi ska till Mumbai. 30 starka viljor. I 3 månader. Inga pengar. Inget uppdrag. Inga kunder. Any given Kaospilot day.
Och klart fan ska man blogga om det.
Sparat under: Projektledare i mirakulösa Mumbai | Etiketter: film, Fimfestival, läromål, Pingvinvandringen
Så, gammal filmräv som man är, så tog det inte lång tid för mig att nappa på att koppla klassens fantastiska läromål till filmens värld. Med min fantastiska festival co-värd Yllet vid min sida drar Outpost Mumbai FilmFestival igång imorgon klockan 9.30. Min favoritfilm PingvinVandringen representerar teamkänsla och läromålet att genom att höja sig själv också höja varandra och sitt team. Säga vad man vill om de där pingvinerna- men hur man löser projekt tillsammans har de total koll på. Kolla in hela programmet vet jag. Och titta förbi imorgon. Vi bjuder på popcorn. Och vin för dem som stannar till nattens BollywoodPass!
